Oscar Appelgren från Magazinet fick till en bra intervju förra året med originella frågor. Johans svar blev äntligen mer innehållsrika än tidigare. I den HÄR artikeln framgår Johans syn på varför han blev så populär, varför han blev audionom och hur det egentligen gick med musikproduktionen. 

Tack Oscar för rätt frågeområden! Tack Johan för svaren! Tack Janne som tipsade!

Bästa Janne tipsade även om en artikel från auris där Johan berättar mer om sitt yrke. Den var inte lika intressant, men in och läs den i alla fall! Klicka HÄR 

Som eftersnack har jag inte mycket mer att tillägga. Det var fin läsning. Det som förvånar mig är att Johan har skrivit många låtar och att han haft kontakt med ett skivbolag som det sedan inte blev något med. En sak är säker: jag vill höra låtarna!

3 år har gått sedan jag uppdaterade bloggen senast, fast det känns som ett halvår. I princip 13 år har gått sedan något var aktuellt på Palm-fronten, bortsett från filmen Svart cirkel (2019) som inte blev någon hit.

Tystnaden har varit lång och plågsam, särskilt för den tonåring som jag var. Samtidigt har de små Palm-nyheterna som uppkommit emellanåt förgyllt min vuxna tillvaro något helt otroligt mycket!

En hel tonårsperiod har passerat, såväl som den akuta förvirringsfasen och den största obesvarade frågan. Nu förenas vi här igen på den gamla bloggen som bara handlar om en topic. 

Både i vått och torrt under hela denna trettonårsperiod har vi alla ställt oss en och samma fråga: vad hände sen? 

Året är 2023, och vi kommer nu få det efterlängtade svaret. NU, IDAG. Observera att vi redan har fått tidigare svar på samma fråga, men man kan ju inte tacka nej till en uppdaterad sådan. 

Tack Mauri. Tack TV4. Tack Johan. Tack, tack, tack. 

HÄR kan ni se avsnittet på TV4 play redan nu. Avsnittet sänds även ikväll klockan 20:00 på TV4.

.....

"Varför gråter du?" frågade min sambo mig för tre veckor sedan när jag under Idol-livesändningen hörde programledaren nämna Johans namn i förbifarten innan reklampausen. "Han sa Johan Palm. Han sa definitivt Johan Palm. Jag missade resten av meningen, men jag hörde inte fel", lyckades jag snyfta som svar. En snäll kvinna i nån Facebook-tråd förtydligade för mig under reklampausen vad allting handlade om. En ny säsong av Mauri Hermundssons fantastiska program "Vad hände sen?" blev ett faktum för allmänheten. I avsnitt tre skulle Johan – ja, den Johan – medverka. Mitt hjärta tog sig några extra skutt, mina händer började skaka och tårarna fortsatte att rinna. "Amanda. Gråter du av sorg eller glädje?" frågade sambon med oro i rösten. Det enda jag kunde göra var en "tumme upp". Han log stort. Jag log stort. "Är du jättelycklig nu?" Frågade han. "Ja" kved jag. Sen blev det kramkalas och massa sms-konversationer med typ alla som jag känner. Personer som inte alls bryr sig om Johan tycktes ändå bli väldigt glada över nyheten, för de som känner mig vet vad det där namnet gör med mig. Det kallas för LYCKA. 

....

Klockan är nu 12:20, datumet är 23/10 2023, och jag har precis sett färdigt på det lilla inslaget. Inga tårar, inga leenden, bara skakningar märks av hos mig. Det känns som att cirkeln äntligen är sluten på något sätt. Nu vet vi vad som hände sen, på ett ungefär. Nu återstår bara den näst största frågan: Kommer nya låtar släppas? (Och hur går tankarna kring ett fortsatt kändisskap?) 

Tack i alla fall. Det var fint att få anledning att uppdatera här. Tack till er som fortfarande kikar in och hälsar. Kram <3

In, läs och titta:

HÄR eller direkt HÄR

När besöksstatistiken plötsligt skjuter i höjden förstår man att det nånstans på Internet pågår en diskussion om en viss Johan. 

Skönt nog var jag typ exakt först på plats att se källan så jag slapp fundera på vart uppståndelsen ägde rum nånstans. 

Det var på Sveriges största Facebookgrupp för tjejer, Honey & the bees, som Johan nämndes på. 

Inlägget fick många kommentarer och väntaggningar. 

Majoriteten av reaktionerna var av skrattretande karaktär. Jag har full förståelse för att det skrattas åt alla tonårsnojor och galna starstrucksbeteenden som kom till erkännande i samband med den nostalgitrippen. 

Det jag däremot inte begriper är hur normalt det tycks vara att helt ändra uppfattning från tidig tonår till vuxen ålder. 

Hur kan man som ett tidigare megastort fan sluta vara det minsta lilla starstruck några år senare? 

Själv har jag samma tycke och smak som när jag var barn. Självklart har jag upptäckt mycket nytt med åren som format min identitet. Det jag menar är att jag inte kan börja ogilla något som jag en gång har älskat. 

En gång ett Johan-fan – alltid ett Johan-fan, tänker jag. Fast det förklarar väl bara hur svårt jag har för förändringar, och inte hur det normala skedet av personlighetsutveckling ser ut. 

Jag vet att värderingar är föränderliga då vi människor är anpassningsbara av en livsviktig anledning. Det som var modernt för några år sedan är helt otänkbart nu. Det är därför inte konstigt att fansen anpassade sig efter Johans undanflykt från media. Men att det skulle bli såhär hade jag inte väntat mig. 

Hur kan man låta normer styra en så rejält? För mig är det detsamma som att svika sig själv. 

Det får mig hur som helst att fundera på vad det innebär att vara starstruck eller förälskad "på riktigt" kontra tillfälligt. Vart hamnar jag på skalan? 

Att uppleva en långvarig förälskelse för en person är rent ut sagt ganska korkat. Men att känna otroligt starkt för en kändis (vara starstruck) bara för en liten stund, för att sedan skämmas över det, är inte heller helt okorkat. Finns det något mellanting där, trots närvaron av pubertetshormoner och identitetssökandehets? Uppstår förälskelsen av en starstruck eller är tillstånden oberoende av varandra? Är det kanske samma sak? 

Är starstruck när man är förälskad i vad en person har skapat eller är det när man är förälskad i själva känslan av tillhörighet och kändisvetskap? Jag är väl båda och dubbelt upp gånger tio andra känsloblandningar. Betyder det att jag är starstruck eller ensamkommande utomjording från planeten Udda som inte har något ord för vad jag upplever? 

Jag skulle inte bry mig särskilt mycket om jag råkade bli vän med Chris Kläfford, fick en komplimang av Oliver Sykes eller delade hiss med Shakira. Samtliga artister är jätteuppskattade av mig. Men vad jag vet känner jag inte starstruck i deras närhet. Johan Palms närvaro hade dödat mig i jämförelse. 

För att ge er en förstärkande uppfattning om hur mycket jag påverkas av Johan (och hans fans), kan jag erkänna att jag skakade i 45 minuter efter att jag upptäckte Facebooktråden. Skakningarna berodde på spänning och glädje. Hur sjukt?! 

Ser mig som vuxen på alla plan men är likadan nu som då, därav har jag samma värderingar för saker som andra verkar byta ut med åren. 

Förutom i Östgötatidningen finns även en ny och bra intervju i Corren. 

Den här gången får vi veta mer om hans musik och sysselsättning. 

Läs HÄR eller nedanför

Utbringar en skål och tack till Janne för bilderna och engagemanget! 

Har ni andra också något ni vill tipsa mig om? Lämna avtryck i kommentarsfältet eller maila till [email protected]

"Johan Palm är tillbaka" skrev Östgötatidningen tidigare idag. De kunde inte valt en bättre rubrik. Just den rubriken har jag väntat på i 8+ år. Vem kunde ana att den nånsin skulle bli förverkligad? 

Jag har absolut varit stensäker på någon form av publicitet i media. En lagom lång intervju och en nytagen bild runt år 2025 var vad jag hade förväntat mig av framtiden. 

Framtiden är redan här, tydligen. Och den kommer med mer än bara en bild och en intervju! Det känns mer som att den kommer med hela paketet, personen i sin helhet, Johan Palm.

Vet ni vad det bästa av allt är? Det sker NU i dagarna. Vi kan släppa saknaden. Börja njut och sluta aldrig. 

Inslaget i tidningen är riktigt bra och unikt. Jag tycker vi fått svar på vår huvudsakliga fråga. Även om vi förstått det hela tiden förstår vi det mer nu. 

Det som glädjer mig mest är Johans nämnda framtidsplaner. 

Läs själv HÄR                                                                                                     Livet är bra nu <3

 

 

 

Gissar ni att jag var den lyckligaste personen i världen när jag såg Aftonbladets nya intervju med Johan så gissade ni rätt!

 

Klicka här, här och här (Ja, det är samma länk. Kolla och läs om och om igen för bästa effekt). 

 

Ser ni hur han lyser upp när han nämner att han är med i en film?

Ser ni samma Johan? Titta igen. Det är samma Johan med samma unika drag. Det är en syn jag inte ens vågat drömma om. 

 

FÖRSTÅR NI? JOHAN GÖR FORTFARANDE MUSIK. HAN KANSKE SLÄPPER SIN PLATTA TROTS ALLT!

 

Men det där konkreta helhetskonceptet är inte alls det viktigaste just nu. Det som verkligen betyder något är att han ställde upp på intervjun. 

 

Vad gör sju och ett halvt års tystnad? Stordåd, skulle jag säga. 

 

Låt oss tro på att det aldrig kommer vara över för Johan. 

 

Nu ser det ut att hända saker med Svart cirkel! Det är premiärer och filmfestivaler lite här och var världen över. 

 

 

Och den 14/20 visas den 12:15PM någon annanstans (vart?) 

Hur som haver kommer det dröja ytterligare innan jag får se något av den. Planerar någon av er att se den på något av de nämnda datumen?

 

 

 

Svart Cirkel / Black Circle går nu att följa på Facebook. 

 

 

Klicka HÄR 

 

 

 

HÄÄÄÄR kan du lyssna på Kat Knix, AMKosman och Alatus remixer. 

 

 

 

 

Svart cirkel/Black Circle wins two industry awards as work in progress at the important Ventana Sur in Buenos Aires, Argentina!

The financial awards are to facilitate financing the film's sound mix, opening credits design and key art!

 

"The awards, mostly in industry services, went to three Ventana Sur sections, two of which – the genre-focused Blood Window and Animation! – are growth industries in Latin America passionately favoured by many young talents in the region’s newest generation of filmmakers.

/.../

Curated by San Sebastian Fest director José Luis Rebordinos, Blood Window Work In Progress winners played broadly according to form, three titles taking the major awards: Emilio Portes’ demonic shock fest “Belzebuth, shot in the U.S. and Mexico and English and Spanish; “Clementine,” from Argentine producer-turned-director Jimena Monteoliva, which casts a story of domestic abuse as a horror narrative; and “Black Circle,” the first Swedish-language movie of Adrian Garcia Bogliano, a founding father of modern Latin American genre."

 

 

 

http://variety.com/2016/film/news/belzebuth-body-electric-len-chacay-ventana-sur-1201932728/

 

http://variety.com/2016/film/global/blood-window-garcia-bogliano-black-circle-monteoliva-clementina-portes-belzebuth-1201911363/

 

 

 

Happy winners!

From left: producer Mikko Aromaa, director Adrián García Bogliano, producer Joshua Sobel.

Not in the photo, producers: Andrea Qrz, Rickard Gramfors, Bo Gramfors, Andreas Tollman, Pete Tombs, Nicolas Debot, Anders Banke.

 

  9/11 - 2016 rapporterades det att Teasertrailern är på gång! 

Jag vet inte mer än så. Det borde dyka upp några fler nyheter vilken dag som helst nu.

 

 

I fredags var det Galapremiär med Father & Son live på Cantina Real efteråt. 

Gissa vem som fick vara med där ;) 

17 juni påbörjas inspelningen av Svart cirkel i Stockholm.

 

HÄR och HÄR kan du läsa mer om den fantastiska nyheten.

 

Och ja, det är precis den där Johan Palm som vi har väntat på i så många år. Han kommer (tyvärr) inte vara inblandad i musiken, men herregud så lycklig jag är över att få se honom på film!

 

 

FÅR JAG LOV ATT HYPERVENTILERA OCH DÖ LYCKODÖDEN, ELLER ÅTMINSTONE KÄNNA MIG SOM EN FJORTIS IGEN?!

 

 

Vid 6:33 dyker frågan upp som jag länge har funderat på. 

 

Lyckligtvis vet hon i alla fall nåning om vart Johan håller hus. Det tackar vi för!

 

 

 

Eller är det Live nation som bär på det slutgiltiga svaret?

 

Fortsättning följer....... hoppas jag. 

Nu byter vi från den här till....

 

 

 

...................

 

DEN HÄR :D

 

Designen tackar vi Denise Taylor så mycket för.