Förändringar

 
Herregud. Jag kommer ihåg hur det kändes. Alla bilder jag har tittat hål på, låtar jag lyssnat sönder.
Och alla drömmar som förblev drömmar.
Jag var kär. Det kan jag inte förneka. Det är inte så hemskt att vara kär i en kändis.
Men efteråt drar det i mungiporna. Både ner och upp för den delen.
Det är synd att kärlek inte räcker till alla.
Det är tur att vi har varandra.
Det är komplicerat när man säger att jorden är rund. För då borde allt sluta samman igen. Om man börjar gå kommer man alltid nånstans. Om man fortsätter att gå rakt fram, kommer man alltid tillbaka till samma plats.
Med några få förändringar. 
 
Det har för fan gått tre jordsnurr sen han lämnade tomrum efter sig! Jag ljuger inte när jag säger att det inte gör någonting om han inte kommer tillbaka. Vi har hunnit vänja oss och lyckats hantera saknaden. Men jag vill inte säga att jorden är platt så länge vi vet att hoppet inte är ute.
Han tänker ju fortfarande lyckas. Och när han lyckas kanske allt blir bra. Det kan mycket väl bli så.
Det kan bli bra.
Det ska bli bra.                                                       För att han är så jävla bäst! 
 
 

 

Lite smakprov.

Det här är från bedårande barn av vår tids platta. Johan sjunger den här låten:
 
 
Först ska jag erkänna att jag inte trodde det var han. Men nu är det ju självklart. Det skulle i så fall finns en dubbelgångare.
Nåväl. Jag tycker det låter bra. Och skulle mer än gärna vilja höra hela låten.
 

Johan dansar GULLIGT!

Guuuud vilken söt dans Johan gjorde. Seriöst. Det var otroligt gulligt.
 
 
Han syns mer i denna video:
 

Surprise :D Här har ni chansen att få se Johans svar till ett Johan Palm fan!

 
Carolina vågade sig på att skicka en meddelande till Johans facebook. Här är hans svar och Carros meddelande:
 
 
Som sagt, det tar tid och kommer att ta. Men det är värt väntan.
Thanks for the borrowed pictures Carolina! <3 
 
 

En famn för mig/ Livet innan det kunde jag, utan och innan Jag kunde haft det så för alltid Men jag föll för dig och du förtjänade en nominering för rollen du spelade/Och alla vill väl ha dig nu Dom har ju väntat på det här Och jag hatar att jag älskar dig Och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig

 
 
 
 
Justin Bieber är inte bäst, han är störst.
Men Johan Palm kunde ha kommit först.
Äras den som äras bör.
Men Johans kändisskap, den sakta dör.
Vill du från fansen bryta dig loss? Vill du för alltid lämna oss?
Det var Johan de unga kvinnorna ville ha,
men Idol-juryn inte enbart en idol ville framta.
 
 
En kram. Kan ni tänka er?
Är det det mycket begärt?
Det är allt jag begär.
En kram från mannen som varit spårlöst försvunnen i åratal sen han var en pojk.
Jo, du var en liten pojk Johan. För liten för att försvinna ut i virrvarret. Hoppas nån tog hand om dig.
Jag var också liten.
Känner mig liten i hans famn. Fast jag är inte där än. Har aldrig varit.
Därför känner jag mig liten. För han existerar inte.
Kändisskap borde vara barnförbjudet!
 
Samlar ihop mina krafter för att kunna ge det sista till er och till honom.
Jag behöver en kram, för jag var den enda som inte förstod skämtet.
Vad var det roliga?
Att vi fick vad vi förtjänade till slut?
Tack. Du lyckades. Han vann och vi gav efter.
Vi ger upp lite halvt igen. Rädda oss nu eller aldrig.
 
Det är barnsligt att leka kurra gömma i vår ålder.
Skärp dig! Bevisa att du kan!
Var beredd på att rädda liv i vilket ögonblick som helt.
För det här håller inte.

Nytt kan vara gammalt / gammalt kan vara nytt.

Jag har inte sett det här klippet! Och den har funnits på youtube sedan den tjugonde november 2008. :o
Tyvärr är den väldigt, väldigt kort. Men den har förmågan att få mig att le.
Kära Johan. Varför ska du vara så barnsligt söt jämt?
 

Drömde om nåt där emellan.

Igår tänkte jag på Johan innan jag somnade för att kanske få drömma om honom. Och det hjälpte ... nästan.
 
Helt plötsligt befann jag mig bland en massa folk på nån festival. Johan trängde sig igenom folkmassan och hann halvägs förbi mig, när jag på något sätt drog tillbaka honom och frågade om han bjöd på en kram. Det gjorde han såklart.
Han hade på sig den här randiga tröjan förresten:
 
Anyway. Vi åkte hem till mig. Jag och Johan blev direkt bästa kompisar. Och när jag plockade upp kameran för att ta kort hade han förändrats en aning.
Så småningom fick han brunt hår och en svart mössa. Det var inte likt honom tänkte jag. Han ser ju ut som en tjej...
Sen visade det sig att det inte var Johan. Och han/hon bara försvann...
Jag blev rejält besviken. Speciellt när jag vaknade.
 
Måste han försvinna i drömmarnas värld också?!
 

The typical Johan Palm :)

Börjar skruva på en klocka när han sitter på intervju.
 
Börjar räkna upp dagarna när dom frågar hur veckan har varit.
 
Frågar hur det är med intervjuaren.
 
Kliar sig i håret varje gång han tänker efter.
 
Är väldigt ärlig av sig.
 
Sopar undan kalsonger under sängen för att de inte ska synas.
 
Dedikerade låten till storebror för att han inte fick dedikera den till sig själv.
 
- Mammas köttbullar ..m.m !
 
Kommer fram till att han är bättre än han tror.
 
Sätter solglasögonen där han vet att de kommer att fastna i luggen.
Får hjälp av en tjej iklädd bara bekini - Johan passar på att kolla in henne.
Andra gången får han hjälp av en man, och sen gjorde han inte om det.
 
Tycker det är roligt att dansa som en full pensionär.
 
Tvingas tysta ned tjejernas skrik.

- Fritiof och Carmencita såklart!

 


Skratt, lycka, spänning = tomhet