För ovanlighetens skull

Igår hade jag en rätt intressant  och oväntad dröm. 

Det var Palmträffar/möten/lektioner i ett klassrum en gång i veckan. 
Den här gången var vår uppgift att ta med oss en pryl som förklarar vad Johan jobbar med (gissningar ofc, då vi inte heller där hade nån aning om vad han gör). 
Gissningarna var galet roliga. Jag gissade "godissmakare" men hade helt missat att ta med mig något. Så jag skulle skriva det på en lapp istället. Precis som i alla Johan Palm-drömmar uppstod det problem. 
 1.  Pennan jag fick var kass. 
 2. Pappret jag fick var kasst. 
 3. "Läraren" missförstod mig. 
 4. Ingen annan verkade höra mig.  

Det väldigt, väldigt fina med den drömmen var att Johan satt med oss! Han hade havsblå mjukisbyxor och vägde på stolen med blicken ner i golvet och hade ett stort flin på läpparna. Han var förvånansvärt tyst. Men söt. Skitsöt.