Minns ni lyckan?
Försvunnen
'Cause it's strong, and it has taking me over, over I am lost and I need to be found
En midsommarnatts dröm
Som jag hade dig förut
när jag väl är där
jag vill inte tänka framåt
men är livrädd att fastna här
nu kan det vara för sent
att säga som det är
Vi testar nya vägar
som aldrig tycks ta slut
vi har försökt att fånga den andra
men aldrig nått ut
jag vill ha en sista chans
så jag säger det rakt ut
Jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
Jag vet att det är svårt över telefon
men när jag har dig nära
vill du därifrån
jag vet att du har tänkt
men berätta hur du mår
Jag försöker träffa andra
men det är inte så lätt
jag har försökt att tänka bort dig
på alla sätt
det är dags att lägga på
men att stanna känns så rätt
Och jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
När tiden är rätt ska jag plocka upp dig och ta dig långt härifrån
Varför jag står där...?
”Asså ja, ne det är en gammal vana bara”
Det är på så vis tre års gamla minnen som ställer mig längst fram vid kravallstaketen och pressar all luft ur mig.
Jag vet inte vad jag bör skrika den här gången.
Dom har kallat mig efterbliven och sinnessjuk ett antal gånger. Endast för att jag inte vet vilken tid vi lever i.
Tonårsidolen från 2009 minns jag väl. Hur skulle man kunna glömma?!
Men där han just stod, står någon annan nu. Det känns helt fel. Så ska det inte vara!
Allt går i slowmotion och jag bara gapar. Vart är jag?
Trots att dom ignorerar mig, så känner jag mig i vägen och utpekad. Jag bestämmer mig för att jag inte passar in här. Men det gör jag på sätt och vis. Platsen jag stod på för tre sommrarsedan är den samma. Platsen jag står på nu är likadan.
Men det är bara att inse - Alla har gått hem, börjat skolan, fått julklappar, fyllt år, blivit äldre och gått vidare.
Det har jag med. Jag vandrar oftast runt hela dagarna, ibland nätter. Men inuti mig står det still.
Det är jag medveten om.
Alla vet att det är nåt fel på mig, alla vet det!
Det är fel att ha samma idol som när man var liten.
Det är fel att vara sig själv tydligen...
Tur att det inte finns fler som jag!
På tal om Johan. Visst gav han mig överdrivna hjärtklappningar när han var i närheten av mig.
Jag stannar upp när jag kommer på tanken. Drar in några hastiga andetag och är på håret nära att vända om och gå tillbaka igen. Johan står där, det känns på luften och på stämningen i parken.
Nej, jag är inte ensam längre. Fansen står redan och väntar!
Jag hör bilar som tutar, som inte stämmer in i bilden riktigt.
Jag känner en smygande smärta i pannan som säger mig att jag kanske råkat springa in i någon. Inte vem som helst, utan en lång, stilig blondin som ler sitt sötaste ner mot mig.
Verkligheten känns omvänd. Kan det verkligen vara såhär? Är verkligheten så bra som mina drömmar?
Blodsmaken i munnen får mig genast att hoppa till.
Det var varken fans eller charmörer som fanns kvar där.
Det var bara jag igen. Mitt ute i gatan. En aning skadat utanpå, men helt förstörd inuti.
Men vem har sagt att man inte kan vara glad för att man dagdrömmer fina drömmar?
Det var bättre förr.
Det är bra nu.
Det kommer att bli lättare sen.
Och vi kommer att få uppleva fler drömmar.
(Allt utom det här)
Tvivla inte!
Det kommer bli bäst!
Utan protest!
"nåt annat än det här"
Han kunde ha blivit berömd, numera är tanken bortglömd. Det är ungefär det samma som att se tillbaka på gamla tider, När man ser det bästa man haft avlider. Tänk om det fanns en väntan man kunde förkorta, då skulle det inte längre kännas som om han vore borta. Vi har väntat länge nog, på något han en gång från oss tog. Det sitter fortfarande hårt fastklämt, även om det var menat som ett skämt. Visst är det förskräckligt när hoppet inte räcker tillräckligt!? Jag saknar dig <3
Första gången man blir kär hamnar man hos dig
(2008) Det är klart att jag ser hur du ser ut, Ditt hår som kan sättas upp i en knut. Du är vacker, det ska du veta, Om man ska finna nåt fel på dig så får man noga leta! Småtjejer skriker åt alla håll, knuffas och kämpar för att få dig inom räckhåll. Jo jag ser det. Jag förstår dom allihop. Tyvärr är det många som ogillar deras glädjerop. Så jag undviker att kolla, Men löftet går inte lika bra att behålla. Att bli som alla andra är inte det jag vill, men när jag ser på dig är det svårt att sitta still. Jag måste tillslut säga att jag är kär. en kram o en konsert Är det enda jag begär. Jag älskar dig precis som varenda tjej. Men det är annorlunda med mej.
Stora förändringar
Alla har väl redan fattat att alla från dåtiten har förändrats och gått vidare. Störst förändring har fansen gjort, naturlivtvis.
Men det har alla i Johans gamla band också gjort. Tre åt håller på att passera.
Av ren nyfikenhet kollade jag in deras facebookprofiler o lite annat.
Johan har kortare hår nu, hihi.
Adam har odlat skäggstubb.
Simon är bara ovanligt snygg.
Och dom är inga små pojkar längre.
Välkommen in!
Skolans skåp står nu tomma och städade. Min Johan Palm plansch var jag tyvärr tvungen att plocka ner. (och därefter tejpa fast på fönstret)-(bara för att det skulle se ut som om han ville komma in). Välkommen in förfasen! Ni också bloggläsare. Hur länge han kommer stå där och se söt ut vet jag inte. Det är ungefär tre stycken på skolan som gillar killen. Och inte skulle jag bli förvånad om planschen är sönderriven i papperskorgen imorgon. *Snyft* * snyft* Det finns många tråkiga typer i skolan. Tillochmed vikarien jag hade idag, var nära på att inte räkna med Johan som kändis. Det gör mig faktiskt upprörd. En gång ett Johan-fan ALLTID ett Johan-fan. Och med dom trogna fansen ska man inte driva med. Nej, det här är ingen ego eller skvaller sida. Jag påstår bara att Johan Palm fortfarande omtalas och påminns (på gott och ont). Han bör komma tillbaka nu. Och det kanske han gör en vacker dag.
en stjärna
Mellan oss finns en hel värld, trots att det bara var en kort färd.
Vi känner inte varann,
om man ska vara noggrann.
Snart får jag äntligen se dig, och det kommer att vara allt jag kan tänka mig.
Trots att det är ensamt och kallt, så älskar jag dig mest av allt.
om lyckan finns så vill jag uppleva den.
Man minns, man glömmer och sen blir man proppfull och tömmer.
Utan dig i mitt liv skulle jag inte fungera. För jag behöver dig. jag vet att Du finns. Jag gillar dig. jag hoppas att universum slutar snurra, så att jag kan ta det där steget utan att tappa balansen.
Alla stjärnor gör mig snurrig och klantig. Den enda stjärnan för mig gör mig vimmelkantig.
Första gången man blir kär hamnar man hos dig
(2008) Det är klart att jag ser hur du ser ut, Ditt hår som kan sättas upp i en knut. Du är vacker, det ska du veta, Om man ska finna nåt fel på dig så får man noga leta! Småtjejer skriker åt alla håll, knuffas och kämpar för att få dig inom räckhåll. Jo jag ser det. Jag förstår dom allihop. Tyvärr är det många som ogillar deras glädjerop. Så jag undviker att kolla, Men löftet går inte lika bra att behålla. Att bli som alla andra är inte det jag vill, men när jag ser på dig är det svårt att sitta still. Jag måste tillslut säga att jag är kär. en kram o en konsert Är det enda jag begär. Jag älskar dig precis som varenda tjej. Men det är annorlunda med mej.
Planer som kan fungera ...
2, Johan gör en Greta Garbo, Greta sade aldrig att hon aldrig mer skulle göra film, förrän alla insåg att det var för sent. På så sätt uppehöll Greta intresset för de filmer hon redan gjort.
3. Det går inte att vänta så länge på ingenting. Alla som vet att han kommer göra comeback säger åt oss att vänta tålmodigt. Men det går ju förfan inte! Inte ens jag (optimist). Tänka positivt gör jag redan, jag hoppas varenda dag, varje timme och varje minut på en vändning. På att han ska synas på tidnningarnas förstasidor.
Det var självklart att det skulle se ut såhär i varenda tidning. Tillslut blev det för mycket. Nu ingenting alls.
Ni borde skämmas om ni inte minns detta. Det var ju precis som igår ungefär.
Vad du nu än gör, se till att få ut dina ord. Vi vill att han kommer tillbaka till median nu.